Hej!
Jag har bara en liten snabb fundering som jag vill dela med mig av. Är det "konstigt" att börja med ett hej i sina blogg inlägg? För i några bloggares blogginlägg som jag läser börjar de aldrig med ett hej. Men jag tycker de känns trevligt att skriva ett hej i början, så det kommer jag förstärkta med! :))
I dag är det Måndag, (fast måndagen börjar lida mot slutet snart)
I morgon har jag spanska läxa, rätt så förberedd på den läxan (tror jag) haha..
På Fredag är veckans höjdpunkt! Då jag, Alva och en tjej som heter Julia ska åka till en yoghurt bar! Ska bli super kul för det var länge sedan jag träffade Julia!
Nu fick ni reda på liite av hur min vecka ser ut.

Ha en bra fortsatt Måndag!
Hejdå! <3

Super god lunch, som jag åt idag!

Hej!
I dag sprang vi ett lopp i skolan. (Loppet har ett namn men om jag säger loppets namn vet "ni" detaljerat vart jag bor) Loppet var 3 km.
Jag sprang 6 minuter snabbare än min förra tid. När jag kom i mål kände jag mig super trött och gick till en stor sten och satte mig. Då började jag känna mig konstig. Jag tog upp mobilen. Mina rörelser på mobilen kändes långsamspolade. Jag kunde inte uppfatta ljuden på skolgården, där jag satt. Det kändes som om jag inte riktigt var med i värkligheten. Sen minns jag att mina 2 klasskompisar, Gabriella och Beata kom fram till mig och undrade vad det var. Jag såg att de försökte kommunicera med mig. Jag kunde inte riktigt komma med något svar, orden fanns inte där.
Jag kännde att de hjälpte mig att ställa mig upp och gå in i antrén. Det kändes påsätt och vis inte som att jag gick. Det kändes som om jag var nära på att tappa medvetandet. Den mästa tiden mesans vi gick blundade jag men när jag väll tittade kollade jag bara ner. Ner i marken. Gabriella och Beata hjälpte mig att lägga mig i en soffa i antrén. Efter de lagt mig ned, kom skolsysten. De hämtade ett glas vatten och en banan till mig.
Jag minns att skolsysten försökte få kontakt med mig, jag hörde henne men hade svårt att prata. I antrén där jag låg hörde jag hur elever på skolan kom in och försökte komma nära mig och se mig. Jag hörde hur några tjejer i min klass och skolsysten gång på gång fick köra ut de från byggnaden jag var i.
Skolsysten fråga efter numer till mina föräldrar, jag kunde inte svara. Siffrorna kunde inte memoreras i huvudet. I vanliga fall kan jag numrerna jätte bra, men just då fanns de inte. Jag sa åt skolsysten att kolla i min kontakt lista efter numrerna. Efter att skolsysten ringt till min pappa ringde hon till ambulansen. Det sista jag ville var att åka ambulans! Jag kände hur paniken steg lite och hur jag gång på gång sa till skolsysten att jag inte ville åka ambulans. Jag sa det gång på gång på gång.. Jag minns när min lärare kom in till mig, jag såg henne inte så mycket eftersom att jag hela tiden låg och blundade i soffan men jag hörde henne. Jag blev så glad när jag låg där i soffan och hörde alla fina kommentarer från mina klasskompisar. Det gjorde allt lite bättre. Pappa kom efter ett tag och vi åkte upp till akuten med mamma i stället för ambulans. Det var skönt. I bilen hållde jag på tt somna, jag vet inte varför. Hela bilturen satt jag och skakade. När vi kom i på akuten var deg första jag såg typ 4 stycken sjuksköterskor som går mot mig. Jag såg inte deras ansikten, bara deras blå byxor och skor. För att jag kollade ner hela tiden. Vi behövde inte ta någon numer lapp, vi bara gick in i ett rum efter sjuksköterskan. När vi kom i i rummet var det en sjöterskaka som först undersökte mig och sen en doktor som ochså undersökte mig. De funderade på stt ta blodprov på mig men bestämde sig för att inte göra det. Doktorn sa att jag förmodligen bara tagigt ut mig för mycket och ätigt för lite frukost.
Efter att doktorn gjort sin undersökning fick åka hem. När jag kom hem slängde jag i mig lite lunch och gick tillbaka till skolan för att vara med den sista lektionen. När jag kom in till klassrummet möttes jag av super många kramar. Hahahah..
Och jag fick berätta för klassen vad som hänt.

Denna händelsen var en av de värsta saker jag vart med om. Att vara snäppet i från att tappa medvetandet är inte så kul..

Men ja, idag blev det ett vääääldigt långt inlägg men det har hänt mycket i dag som jag vill dela med mig av.

Hejdå!

Tack till alla som hjälpte mig idag! <3

Hej!
Går mot skolan nu. Börjar 8. Idag ska jag ha no, spanka, elevensval mm..
Efter skolan ska jag hem och äta och efter det sätta mig i en buss och åka till mormor. Måste sluta nu, skolan börjar om en minut!
Hejdå!

Hej!
Nästa vecka ska jag och min klass på klassresa. Jag ser både fram emot det och samtidigt inte. Det kommer bli kul att åka för att.. Jag vet inte hur jag ska förklara, det kommer ju bli kul att få åka iväg och ha lite kul på helgen med klassen. Det som (kanske) kommer bli dåligt är att jag är rädd för att få ont i magen. Jag har fått ont i magen när jag varit borta den senaste tiden, så nu går jag och oroar mig för det.. Kan inte hjälpa det, det är sån jag är. Den andra saken kommer jag absolut inte gå in så djupt på.. Men känner ändå att jag kan berätta lite. Jag är lite rädd för att det kommer bli lite problem med "sov-grupperna" Som sagt går jag inte in mer på det mer..
Men ja nu har jag berättat lite om hur jag tycker klassresan ska bli.

Hejdå! <3